20-årskris?
idag är det exakt två månader kvar tills jag fyller tjugo. det är stört.. stört. vart tog all tid vägen? det känns som det var igår jag lekte och slängde mig i lövhögar tillsammans med anton och robin eller när vi gjorde våra matlagningsprogram. när var det, i sjuan? eller när jag flög fram längs gatan tillsammans med några kompisar på våra nya, aningen för stora cyklar som vi inbillade oss var vildhästar som vi rymde med från stora svarta monsterfåglar som lisas äldre kusin erik hade berättat hemska historier om. då var jag bara en liten skit på inte allt för många vintrar. jag känner mig fortfarande som denna lilla skit ibland, med undantag att jag vet lite mer om världen nu än vad jag gjorde då.
20 år innebär ännu ett steg in i vuxenvärlden, och jag vet inte om jag är riktigt redo för det än. fråga bara anna så kommer ni nog få höra om ett och annat (; det känns såklart spännande och lite kul, men jag är samtidigt livrädd. tänk att jag redan kanske har levt en fjärdedel av mitt liv. usch, det är hemskt. det finns så himla mycket jag vill göra och vara med om och det känns som om jag har alldeles för lite tid. ni tycker säkert att jag är en tönt som skriver det här och tänker att det är väl inte är något att oroa sig för eller tänka på. det är det säkert heller inte, men jag kan inte låta bli.
lilla jag som 4 år, 6 år och i 5:an
20 år innebär ännu ett steg in i vuxenvärlden, och jag vet inte om jag är riktigt redo för det än. fråga bara anna så kommer ni nog få höra om ett och annat (; det känns såklart spännande och lite kul, men jag är samtidigt livrädd. tänk att jag redan kanske har levt en fjärdedel av mitt liv. usch, det är hemskt. det finns så himla mycket jag vill göra och vara med om och det känns som om jag har alldeles för lite tid. ni tycker säkert att jag är en tönt som skriver det här och tänker att det är väl inte är något att oroa sig för eller tänka på. det är det säkert heller inte, men jag kan inte låta bli.
lilla jag som 4 år, 6 år och i 5:an
Kommentarer
Trackback